Tag Archives: feature

Resereportage från världens bästa stad

En guide till den perfekta vintersemestern, Buenos Aires och Uruguays kust, med bilder av Caitlin Margaret Kellyhäpp!

Hade aldrig förr skrivit om resor. Insåg att det var ganska svårt. Hur vet man vad läsarna gillar?

Jag tycker många reseknäck är inriktade på en viss underförstådd läsare, som är 35-40 år, gillar att gå ut och kolla typ de kändaste sevärdheterna och äta gott, är ihop med någon av motsatt kön, tjänar ok men inte vill göra av med för mycket, är intresserad av shopping. Eller eventuellt samma läsare fast med barn. Hur stor del av befolkningen utgör den läsaren? Är hon eller han i själva verket den förklädda reportern?

Problemet är ju ingalunda löst genom att jag har skrivit för fyra olika läsare i reportaget. Folk har olika smak. Jag tycker det är romantiskt att äta köttmacka från en grillvagn på en enslig strandpromenad, andra kanske inte tycker det? Ska jag rekommendera nattklubbar jag tycker suger därför att jag föreställer mig att mainstream-partyturisten gillar dem? Vem ÄR mainstream-partyturisten? Vad gillar den genomsnittliga barnfamiljen? Omöjligt ju!

Men om det är några journalister som läser här, hur tänker ni runt det där? Ja läsare får förstås också gärna ha en synpunkt.

Sydkoreanskt team på terrängbilen till Cabo Polonio. En reporter, två kameror. Yeah.

PS. Mördad darling: ”Argentinarna tror att deras pizza är världens bästa. Det stämmer inte, men överallt finns nattöppna hallar som serverar billiga kaloribomber med smält ost som sluter sig över tallriken likt Röda Havet efter uttåget ur Egypten.”

Fattar att de strök det kursiverade, men … jag var bara så nöjd med den.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Journalistik

Swingers, ett rejält tabu

Det blev ett jäkla liv när det här publicerades. Jag trodde verkligen inte att det skulle vara SÅ känsligt. Men redan när jag intervjuade swingersarna (?) förstod jag att de var ordentligt rädda för att bli avslöjade, därför att deras livsstil anses problematisk trots att den inte skadar någon. Fortfarande är jag nyfiken på att reda ut det där mer, hur det kommer sig att det finns så starka sexuella tabun i världens friaste land.

Hundratals läsare hörde av sig. En del hotade med att sluta prenumerera på grund av reportaget. Andra skrev att de skulle börja. De senare tog jag skärmdumpar av och skickade vidare till den stackars dåvarande chefredaktören Jonas Gruvö som satt i telefon dagarna i ända med de argaste.

Om någon undrar så svarar jag här på de vanligaste frågorna jag har fått kring knäcket:

1. Nej, jag deltog inte i något sex. Som journalist är det inte lämpligt att intervjua människor man har en nära relation till, eftersom man då riskerar att sätta andra intressen framför läsarnas. Och, som jag sa till swingersarna i början av kvällen: ”i tidningens värld räknas sex som nära relation”.

Också ett smidigt sätt att ducka alla deras frågor om min personliga smak. Jag tror inte det hade gagnat intervjusituationen varken om jag hade sagt att jag aaaaaaldrig skulle göra nåt sånt eller att jag aaaaalltid skulle göra nåt sånt, bara inte nu.

2. Nej, jag var inte rädd. Det vore meningslöst för sexbrottslingar att hålla till i grupper med folk som ser frivillighet som grundläggande för allt umgänge.

3. Jag hade på mig jeans och linne (det var varmt).

4. Ja, jag hade blocket framme och antecknade medan folk höll på med allt det de håller på med i reportaget.

5. Nej, jag blev varken generad eller kåt. När jag jobbar jobbar jag. Jämför en gynekolog.

6. Snyggheten hos swingersarna var fördelad ungefär som i normalbefolkningen.

[Publicerat i efterhand.]

1 kommentar

Filed under Journalistik

Julbad med uppgiven fiskpublik

Jag är inte så mycket för att skriva väldigt personligt. Den här texten är ett undantag som jag hade råkat lova utan att tänka till söndagsbilagan dagen före julafton. Jag gillar den trots allt, den är både rolig och sann.

Hoppas Sydsvenskan förvarnar innan de stämmer skiten ur mig för att jag har publicerat den här. Den finns inte på nätet och på något sätt tycker jag att jag har någon sorts moralisk rätt till den just därför att den är så personlig.

Av alla mina märkliga jular var den allra märkligaste den, när en julkarp hade tagit min plats i badkaret. Någon vecka innan jul simmade den guldgrå fisken runt och blängde surt, medan jag, mamma och mormor fick ta fågelbad i handfatet som jag precis nådde upp till med hakan.

Läs mer

Lämna en kommentar

Filed under Journalistik

Linedance!

Jag hade varit sugen på att göra jobb om linedance länge. Jag är glad att det dröjde.

Hade jag gjort  jobbet några år tidigare hade det förmodligen genomsyrats av min egna smak och mina synpunkter på intervjupersonernas.

Jag har läst många sådana reportage, i alla möjliga ämnen. Jag tänker inte länka till något av dem här för jag vill inte beefa, men jag har en uppmaning till mänskligheten: skriv på ett sånt sätt att både du själv och intervjupersonen kan vara stolta efteråt.

(Inte  i avslöjande/konfrontativa sammanhang, förstås. Då gör det inget om intervjupersonen skäms. Oavsett blir det bättre texter om man avstår från att värdera, tycker jag.)

[Publicerat i efterhand.]

Lämna en kommentar

Filed under Journalistik

Uppdrag: vaxning

Ibland stannar jag till, lyfter blicken och tänker: är det klokt egentligen att det här är mitt jobb?

Det hände ett par gånger under arbetet med det här reportaget om hårborttagning.

Hade jag gjort om det i dag hade jag nog strukit rätt mycket av sociologen. Inte för att hon är dålig, för det är hon inte, utan för att det blir för akademiskt och långrandigt på slutet. Gillar inte hierarkin heller, att intervjupersonerna blir bedömda liksom uppifrån av någon bättre vetande.

Det blev dåligt mellan mig och flera av intervjupersonerna på slutet också. De hade inte tänkt sig att det skulle vara så kritiskt.

En sak är att jag fortfarande tycker att jag gjorde rätt – ett reportage är ingen reklambroschyr och intervjupersonerna kan inte bestämma vad som ska stå.

En annan sak är att det fortfarande känns kymigt. De litade på mig och blev besvikna, oavsett vem som hade rätt.

Lämna en kommentar

Filed under Journalistik